onsdag 19 november 2014

Vad är "Digital kompetens" ?

Har suttit och funderat lite kring det här ämnet och vad jag ser att mina barn lär sig i skolan.

Det pratas idag mycket om "digital kompetens" och även om hur IT används i skolan. Men vad är då digital kompetens?
Troligen är det något som vi kan ha olika uppfattningar om, jag tänkte att i den här bloggposten berätta vad jag tycker är grundläggande digital kompetens.

  • Att kunna hantera den teknikska utrustning man använder.
    Förstå menysystem, kunna använda vanliga kortkommandon m m.
  • Kunna använda kontorsprogram.
    M a o har grundläggande kunskaper i hur man använder ordbehandling, kalkylprogram och presentationsprogram.
  • Ha kunskap i hur man arbetar med lagringsytor.
    Förstå hur man lagrar och arbetar med delade lagringsytor.
  • Kunna använda e-post

Lista kan säkert göras mycket längre, men min personliga övertygelse är att utan dessa grundläggande kunskaper så blir det svårt att använda IT till annat än att vara en passiv konsument av innehåll som andra skapat.

En liten fundering jag har är hur det ser ut inom den institution som ska förmedla kunskap till våra barn. Är detta kunskap som förmedlas eller delar man bara ut tekniska hjälpmedel och förutsätter att kunskap i användandet är något som redan finns (det kanske är så att alla redan kan). Eller man kanske väljer att linda in det hela i olika system så man klarar sig utan att ha dessa grundläggande kunskaper.

Givetvis är det mycket mer man behöver kunna, söka på nätet, källkritik, netikett m m. Men jag är dock övertygad om att utan baskunskaperna jag räknade upp här så blir man en passiv användare istället för en användare som kan skapa och vara kreativ med hjälp av tekniken.

digital_lit_600.png

lördag 15 november 2014

Mobiloperatörernas ocker på 4G uppkopplingar

4G uppkoppling hade kunnat vara den optimala uppkopplings formen för många på t ex landsbygden men…..
Dessvärre gör mobiloperatörernas ocker och ständiga prishöjningar att det i praktiken blir en ekonomiskt omöjlig uppkopplingsform jämfört med till exempel ADSL. Som det är idag kan man i stort bara använda 4G som en nödlösning när inget annat är möjligt. Om vi jämför med prisutvecklingen på vanlig mobiltelefoni så går prisutvecklingen åt helt fel håll när det gäller mobilt bredband.

Tittar man sen på operöternas marknadsföring så skulle jag nästan vilja likna den vid “bondfångeri” då det stora flertalet nog inte är medvetna om vilka datamängder det går ut vid en normal användning av nätet och alla dess tjänster. Det är också enorma skillnader mellan vad det olika operatörerna begär för sina uppkopplingar. Tyvärr så går samtliga åt fel håll vad det gäller sina priser. I månadsskiftet ersatte Tre sitt tidigare 100 GB för 399:- med 60 GB för 499:-. Även om man ibland använder ordvalet fri surf i sin marknadsföring så finns det idag ingen operatör som verkligen erbjuder detta.

Är det inte snart dags för Post och telestyrelsen att granska den här prissättningen.

Visar här de största operatörernas prissättning på kontantkort för mobilsurf då dessa priser också speglar hur man prissätter sina abonnemang. Speciellt när det gäller mobil surf så är nog kontantmodellen den man bör välja för att inte knyta upp sig mot en leverantör.



Man kan inte tycka annat än att det är dåligt av operatörerna att inte kunna erbjuda en abonnemangsform som verkligen innebär obegränsad surfmängd. Då hade 4G kunnat vara ett bra alternativ till en fast uppkoppling, som det är idag så blir det i praktiken bara användbart för bergränsat nätanvändande i mobilen.

(Sprid gärna den här bloggposten för debatt kring detta!)

onsdag 5 november 2014

Är chromebooks rätt för 1:1


Var igår med på konferensen Digitala Lärmiljöer som anordnades på NetPort Science Park i Karlshamn. Av någon outgrundlig anledning valde jag att vara med i Workshopen “Chromebooks och Google Apps for Education ett alternativ i en 1:1 satsning?

Vi var väl tämligen överens om att det definitivt är det :-)

Tänkte utveckla mina egna tankar kring ämnet lite i den här bloggposten. Till att börja med så förutsätter jag att vi pratar om en skola som vill köra Google Apps for Education.

Jag börjar med att ställa chromebooken mot en surfplatta och då är min absoluta uppfattning att en dator är ett betydligt bättre redskap för att producera texter, kalkyler, presentationer osv.

Vad är då de stora fördelarna med att välja en chromebook?
  • En krångelfri dator utan en mängd installerade program som på sikt har en tendens att få saker och ting att börja krångla.
  • Inga tidsödande installationer, behöver datorn rensas så är det bara att göra en fabriksåterställning och sen logga in med sitt konto och allt man jobbat med är tillbaka.
  • Startar enormt snabbt efter att man plockat upp datorn ur väskan.
  • Lång batteritid
  • Ekonomi!

Jag tänkte utveckla det här med ekonomin i en Chromebook genom att ställa den mot en Macbook Air och se vad det det blir för en prisskillnad för en skola som behöver 700 datorer. För att göra det enkelt så räknar jag ut det hela med konsumentpris. Så det är ingen exakt jämförelse.

Priset för Macbook Air 11” är 8495:-
Priset för Acer C7 är 2290-

Vi behövde 700 maskiner så då blir det 5 946 500 för Mac;en och 1 603 000 för Chromebooken. Med andra ord en prisskillnad på en bit över 4,3 miljoner.

Till detta ska vi lägga kostnader för installationer, kontorsprogramvara, serverkostnad m m om man väljer Macalternativet.

Syftet med datorn i skolan är att möjliggöra arbete med digitala verktyg och då är det ju dessa behov som ska styra valet av utrustning. Nu är jag väl medveten om att en Chroimebook inte är det bästa valet för t ex avancerad bildbehandling och andra riktigt “tunga” arbetsuppgifter, men där är även Mac;en i klenaste laget.

Genom att välja Chrombooken friställer man så pass mycket pengar för de 5-10% av arbetsuppgifterna som kräver en riktigt kraftfull dator och kan då kosta på sig att lägga lite extra pengar på just de maskinerna. Det kommer ändå att handla om miljoner i besparing.

Pengar som då kan användas till att se till att skapa bra förutsättningar för att arbeta med digitala verktyg och annat som gynnar det verksamheten egentligen handlar om.

Jag skulle vilja sticka ut hakan och påstå att den ansvarige som väljer det dyrare alternativet handskas vårdslöst med våra skattepengar. Pengar som ska användas till att ge våra ungdomar en bra utbildning.

lördag 1 november 2014

Var ska man vara!

Sanningen är väl att om man vill marknadsföra sig på nätet så gäller det att vara på så många platser som möjligt. Men jag började just fundera på genomslaget av sidor på G+ och på Facebook så jag tog en titt på antalet följare för mina OnLineSupport.nu sidor.
Om man tar antalet följare på mina profiler på de olika plattformarna så blir jag faktiskt lite överaskad när jag ser antalet följare på sidorna och sätter det i relation till hur många som kan se mina poster där jag “puffar” för sidorna.
Facebook har jag 204 följare (vänner) och sidan följs av 132, tittar jag på G+ så är antalet följare 3166 och antalet följare på sidan 131. Givetvis ska man vara aktiv på bägge plattforma och tack vare Hootsuite så är det ju inget extrajobb att finnas på flera platser. Men blir faktiskt förvånad då jag nog uppfattar G+ som nördigare än FB.